fredag 6 december 2013

Det mystiska berget


Det är fredag den 13. Klockan är 8.10 på morgonen och Jonas är på väg till skolan som vanligt. Han kommer precis i tid till första lektionen som är matte. Alla i klassen sitter och pratar om att det är fredag den 13 och att något mystiskt kommer att hända. Det är bara påhitt tänker Jonas. När lektionen är slut så blir det rast. På rasterna så brukar de flesta av killarna spela fotboll men Jonas brukar sitta kvar i klassrummet och jobba extra, men i dag bestämde han sig för att vara ute med de andra. När han kommer fram till fotbollsplanen så ser han att det inte är några där. Jonas tycker att det är ganska konstigt för att de alltid brukar vara där. Han går och kolla rutan för matsalen men de är inte där heller. När han kom tillbaka till klassrummet så blev han förvånad för att det sitter en lapp på dörren där det står ”Ni kan gå hem efter rasten”. Det är någonting som är skumt tänker Jonas. Han gör som lappen säger och tar sin blåa väska och börjar gå.

Det är ovanligt mörkt ute, men det är nog bara för att det håller på att bli vinter tänker han. Han tog en genväg genom skogen för att han vill komma fortare hem. Mitt på stigen ligger det en ganska stor sten. Den har små krokiga och snirkliga inristningar på ena sidan. Han undrar vad det är för sten. Han går ner på knä och tittar närmare på inristningarna och det verkar vara något sorts språk. Han springer hem och tar en liten vagn som han kan köra stenen på. Jonas lyfter upp stenen på vagnen och drar den hem så att han kan undersöka den och söka på nätet. När han kom tillbaka så tog han hissen för att få upp vagnen till lägenheten. Han öppnade dörren, det var mörkt och lite kusligt där inne. Han undrade vart hans pappa var. Jonas gick in med vagnen efter sig. På kylskåpet så att det en lapp där det stod ”jag är och handlar”. Jag undrar varför det är så mycket lappar överallt tänkte han. Det kändes som att han var helt själv i hela staden. Han lyckades släpa den stora stenen in på sitt rum och upp på skrivbordet. Vad kan det vara för sten tänker Jonas. Han googlar och söker lite på interenet om runskrift. Han tänkte att det kunde vara ett språk men det såg inte ut som något som fanns på internet. Efter att han suttit och undersökt stenen i 2 timmar så gav Jonas upp. Han var så trött att han somnade i stolen……..

Han vaknade upp på mattan i sitt rum. Jonas var alldeles yr, vad hände igår kväll, jag kanske ramlade av stolen när jag somnade tänkte han. Det var alldeles tyst i lägenheten. Undrar vart pappa är tänkte Jonas. Han gick och tog en macka och lite juice. Hans pappa var borta precis som alla barn och lärare igår på skolan. Numret som man ska ringa och anmäla när man är sjuk att på kylskåpet, han ringde men det var ingen som svarade.

Jonas fortsatte att undersöka stenen. Han tyckte att det såg ut som små bilder på stenen. Fem små bilder ”vad kan det betyda?” På den förstabilden var det ett berg, på den andra såg det ut som en grotta, så alltså en grotta i ett berg. Set här er skumt ut tänker Jonas. De tre bilderna som var kvar var väldigt utnötta så han kunde inte tyda de. ”Det finns ett berg utanför staden det kanske finns en grotta där”.

Jonas tog på sig lite kläder och sprang ner förtrapporna och ut till sin cykel. Det var inte en superbra cykel men den gick att cykla på. Vanligtvis tog det ungefär 20 minuter att åka ut ur staden men nu tog det minst 40 minuter på grund av den hala vägen. När han kom fram till berget var han alldeles utmattad.

Jonas parkerade cykeln vid ett stort gammalt träd. På den sidan av berget som han var på så verkade det inte finnas någon grotta så han bestämde sig för att undersöka den andra sidan av berget. Precis där han trodde att grottan skulle vara fanns det en liten ingång. Jonas kröp in genom öppningen. Det var väldigt mörkt och vått där inne. Han letade sig fram med händerna och plötsligt så kände han en liten utbuktning i det hårda platta stengolvet. Han testade att trycka på den med båda händerna och efter några sekunder öppnades set en dörr bredvid honom. Jonas ställde sig upp och borstade bort smutsen från knäna. Det såg ut som en lång tunnel med facklor på väggarna. När han gick in genom dörren såg han att det inte var någon tunnel, det var en labyrint! Som tur var hade Jonas lite brödsmulor kvar i fickan från frukostmackan som han inte hann äta upp. Han strödde ut smulorna medan han gick genom gångarna. När han hade gått i över en timme höll han på att ge upp. Det kändes som att den aldrig tog slut men han bestämde att han skulle gå lite till.

Precis när han gick runt hörnetsåg han en liten stenpelare. Det ser ut som att det ska sitta något där tänkte han. Jonas kom på att det var stenen som skulle sitta där så han följde brödsmulorna genom labyrinten och ut genom den lilla öppningen och sprang till sin cykel. Han cyklade det snabbaste han kunde hem till lägenheten. När han kom fram så sprang han upp för trapporna och hämtade ett rep. Han knöt fast vagnen i cykeln och han höll nästan på att glömma stenen, men han blev påmind av några bilder på en anslagstavla. Jonas började trampa tillbaka till berget.

Den här gången var han tvungen att dra vagnen genom den svåra terrängen. Han lyckades ta sig fram till öppningen men vagnen var ju alldeles för stor för att komma in där. Jonas fick bära den tunga stenen genom den långa labyrinten, så han var väldigt trött när han kom fram. Han lyfte upp stenen och satte den å pelaren. Plötsligt började stenen och hela rummet att lysa blått. Nu kunde han se de tre sista bilderna klart och tydligt. På den första var det en stenpelare, På den andra var det ett blått lysande rum och på den sista var det ett skakande berg. Precis som bilden sa började berget att skaka. Ha skyndade sig genom labyrinten och ut ur öppningen. Det rasade ner en massa stenar bredvid honom. Han sprang för livet mot sin cykel. Jonas slängde sig upp på cykeln och kastade sig iväg hem. När han kom tillbaka var han väldigt trött. Han hasade sig upp för trapporna och öppnade dörren. Där stod hans pappa och såg lite sur ut. Han sade ”vart har du varit?”……….

Av: Alexander Lindborg 8c
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar